Om det råkar vara någon som kikar in här då det ligger lösenord på sweeeden.blogg.se tänkte jag meddela att jag kommer låsa upp den snart igen! Lösenordet är alltså bara tillfälligt.

Tack! :)

Sweeeden.blogg.se

Det är tre stycken e:n i mitten där. Förklaring på adressen finns där, på nya stället.

Jag har länkat tillbaka så att man kan kolla tillbaka i arkivet på tidigare inlägg från 2009-2011. Man länkas då vidare till den här adressen, definitelymaybee.blogg.se. (Ska ändra stilmall så att det ser likadant ut, men kommer till det senare..)
Nya inlägg, från Mars 2011, kommer att publiceras på Sweeeden.

Hoppas du följer med! (I alla fall och kikar på designen, haha) :)

Jag har inte bloggat idag. Insåg jag. Haha.

Har ingenting vidare att skriva. Pluggar teori!

Imorgon ska jag springa runt med en massa CVs och kanske simma. Efter jag hade duschat imorse kom jag ihåg att jag ju tänkt fara till badhuset idag. Dumt att göra det efter duschen, så skjuter upp det (ännu mer...) till imorgon.

Känner mig så där klassisk vacker idag. Håret har ett himla fint svall och jag använde min Revlon bomb (pigmenterad hårinpackning, om jag förstått rätt) när jag duschat så håret har fin lyster, samt har jag använt Orofluido sprayen så det är glansigt och fint!

Jag vet inte riktigt vad som hände med färgen, var jätte fint när jag slog igång datorn.

Måste ha varit när jag flyttade datorn lite.

Jaja. Blått får det vara!

I och med att vi (läs: jag) sjöng The Music of the Night, från Fantomen på Operan, på kören i onsdags fick jag idag ett sådant sug efter att se filmen.

Den är så fantastiskt underbar. Sångerna i alla fall, jag kan lyssna på dem i timmar. Man kan verkligen flyta på melodierna, blunda så försvinner alla problem och endast musiken kvarstår.

Jag slår nog igång spellistan på Spotify sen. Filmen är nämligen inte jag kan se flera gånger på rad. Inte nu i alla fall. Då har jag hellre bara musiken i bakgrunden.

Foto och redigering: Jag.

Sitter för övrigt och pluggar teori!

Det var så gott med Omelett till frunch igår att jag var tvungen göra samma idag. Idag med purjo ockå!

Det blev riktigt gott, fast jag var tvungen hålla i Casper medans pappa bar saker fram och tillbaka så mina prinskorvar blev lite mörka. Dock inte riktigt brända så de var lika goda i alla fall!

Färgglatt och gott!

Jag måste lära mig hur jag kan göra en fin omelett. Kanske använda en tallrik nästa gång den ska vändas på. Så att jag får en rund och fin och hel omelett!

Ingredienser:
4 Prinskorvar
½ liten orange paprika
1 cm Purjolök (av staven)
2 ägg
En skvätt mjölk
Salt
Peppar

Ett glas Bravo apelsinjuice till!

Jag satt uppe för länge och pluggade körkortsteori.

Huvudvärk.

Återkommer.

Jag är inte en som gråter, ens kan gråta, till filmer. Men, jag har kommit på mig själv flera gånger nu med att jag sitter och storler när, i romantiska filmer, huvudkaraktärerna till slut "får varandra", eller motsvarande fina moments.

Värsta leendet på läpparna, ser säkert galen ut, haha.

Till och med till filmer som Notting Hill, som jag aldrig tyckt varit en sån där bra film. Helt okej, går att se om den går på TV till exempel, men ingen jag slår igång själv.

Ja, den gick då på TV nyss och där på slutet kom jag på mig med ett stort leende på läpparna.

Fast...Trots att det inte är en favorit, trots att den inte är så bra... Ibland kan de där "klassiska" romantiska komedierna(de görs som inte på samma sätt idag) passa så bra. För även om det inte var tack vare filmen, så var det känslan av leendet.
Helt plötsligt går det ett lyckorus genom kroppen och leendet stannar på läpparna.

Det har varit omkring nollgradigt här idag. Någon grad plus har jag hört. Promenaden med Casper var otroligt skön och ljus till en början.

Det blev dunkelt så jag hann inte ta så många bilder, inga bra i alla fall. Hade bara med mig lilla kameran också.

Doggey.

Ja, och den där som kan vara så söt vid ett par tillfällen gjorde någonting inte-så-sött. 
Han blir väldigt exalterad när vi möter andra hundar, djur och läten. Så han ska ju iväg och fånga, hälsa och skälla på vad det nu är vi mött. 
Låter man honom inte göra det vänder han ibland om för att hugga i ens fötter i hopp om att man ska släppa honom. Jag var inte snabb nog för att hålla bort honom idag så jag fick ett bett i foten.
Kan hända att jag råkade trampa på honom, när jag tänker efter. Och då upplever han ju att han blir attackerad och hugger till. Men bara för en sekund.

Inget farligt, det gick knappt igenom skon, inte igenom huden. En liten röd prick bara.

Update:
Han biter inte hårt och länge, utan hugger till i en sekund för då tror han att man släpper honom. Så det är ingenting farligt, okej? Det är inte som om han attackerar för ingenting.

Jag använda paletten idag!  Känns bra, dock väldigt färgstarkt, ovant.

Syns mindre bra i webcam, men orkade inte lägga in från den andra än..

Om jag lyckas ta någon hyfsad bild med systemkameran eller digitalkameran så kommer det någon bild sen. 

:D